Ränta-på-ränta-effekten

Ränta-på-ränta-effekten

5 juli, 2019 3 av frimedekonomi

Albert Einstein lär ha kallat det för världens åttonde underverk. Det här inlägget handlar om den smått magiska ränta-på-ränta-effekten. 

En av de faktorer som på riktigt fick mig intresserad av investeringar i aktier och fonder var insikten av ränta-på-ränta-effektens betydelse. Även om jag hört om den sedan tidigare och räknat på exponentiella kurvor i skolan fick jag för ett par år sedan en ny upplevelse av dess effekt på sparande och investeringar. Slutsatsen blev kortfattat att det är en mycket viktig och motiverande förutsättning till att investera dina sparpengar. Troligen vet de flesta som läser detta inlägg om effekten av ränta-på-ränta. Men om det finns någon läsare därute som inte har hört talas om detta är mitt mål med det här inlägget att kunna bidra med nya insikter och inspirera till fortsatt lärdom.

Vad är det då som är så imponerande med ränta-på-ränta-effekten? 

Låt oss prova tre olika räkneexempel

1. Du investerar 1000kr per månad i fonder/aktier med en årsavkastning på 8% (inkl. utdelningar) under totalt 10 år

0
KR (120tkr insättning)

2. Du investerar 1000kr per månad i fonder/aktier med en årsavkastning på 8% (inkl. utdelningar) under totalt 20 år

0
KR (240tkr insättning)

3. Du investerar 1000kr per månad i fonder/aktier med en årsavkastning på 8% (inkl. utdelningar) under totalt 30 år

0
KR (360tkr insättning)

Magin infinner sig mer och mer ju längre tid och desto högre avkastningsränta som uppnås. I det tredje räkneexemplet ovan är det totalt 360 000kr som har investerats. Men tiden och räntan har gjort att innehavet har växt till hela 1 468 150kr. Denna kraft är svår att förstå varför jag hoppas att dessa räkneexempel kan underlätta för att ta till sig dess betydelse för investeringar. 

 

För den som har möjlighet att investera 5 000kr per månad utifrån samma årsränta på 8% blir kurvan och resultatet enligt följande: 

Här ser vi hur det totala innehavet efter 10år blir 938 729kr (600tkr insättning) 
Efter 20 år 2 965 375kr (1 200tkr insättning)
Efter 30 år 7 340 752kr (1 800tkr insättning) 

Dessa olika räkneexempel är hypotetiska och räknade utifrån en jämn årlig uppgång på 8%. Det är en årstakt som av många räknas som en rimlig genomsnittsavkastning av Stockholmsbörsen baserat på tidigare historik. Däremot har vi i dessa räkneexempel inte räknat med skatt för ditt ISK eller aktie/fonddepå. Ej heller inflation. Viss marginal bör därför tas i åtanke för detta. Och kom ihåg att även avgifter och andra typer av återkommande kostnader verkar utifrån en negativ ränta-på-ränta-effekt. Med detta i åtanke är det ändå en fantastisk kraft att få hjälp av i sitt sparande och vägen till den ekonomiska friheten.

Lycka till!

Mer läsning om ränta-på-ränta finns här: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/ 
Där finns även en kalkylator där du kan provräkna utifrån din unika sparsituation.